Om en liten vecka

Har just lagat översaltad omelett. Den gick knappt att äta men var ändå en av mina bästa omeletter hittills. Det går inte så fort för mig att lära mig att laga mat, men på något sätt lyckas jag ändå vara grymt mycket bättre i köket än Niklas.
Har tränat idag för första gången på två veckor. Det var skönt, det behövdes. När man börjar sitta som en hösäck så vet man att ryggmusklerna har förtvinat. Jag har helt enkelt inte haft tid att träna. Varje dag har varit späckad med aktiviteter från åtta på morgonen till tio på kvällen.
Jag vet inte riktigt när jag förvandlades till en såhär aktiv människa. Håller på att tappa bort mig själv fullständigt. Jag är aldrig någonsin ensam längre, när blev mitt sällskap så eftertraktat? Om en vecka ska jag börja jobba på Silverhornet, då ska jag göra yoga på klipporna varje morgon, gå långa promenader vid havet och hitta tillbaka till mig själv. Förmodligen kommer jag bli uttråkad efter en vecka och börja sakna alla Gbg-människor.

Imorgon tar kusin Patrik studenten. Då blir det släktkalas hela dagen. Ska bli kul att träffa alla, det blir inte så ofta. Men det kommer bli det vanliga tjatet om mitt och Majas hår. Borde inte folk vänja sig snart? I hur många år kan man prata lika fascinerat om att någon bytt hårfärg?
Hoppas att tårtan inte smakar kaffe den här gången.

Joel, nu får du komma hem snart så vi kan dricka öl!