Grå söndag

Jag känner mig som en död fisk. Tror att jag somnade omkring halv sex i morse. Naturligvis missade jag sista bussen hem och fick gå hela vägen från Hagakyrkan till Kallebäck, i iskallt småregn, med tunna, platta skor och en redan då begynnande bakfylla. Vi åt räkor igår jag och Sandra. Det har blivit lite vår grej att ha räkkvällar och dricka vin när vardagen behöver ljusas upp. Det är alltid lika trevligt. Varsin flaska vin och sedan åkte vi in till stan med den iskalla planen att ragga stenhårt. Inferno skulle vara ett reggaeställe, men det visades sig snarare vara en hip-hopklubb där vi var några av de mycket få vithyade. Men jo, vi hade jäkligt kul, lyckades starta konflikter med den ena killen efter den andra, drack uppenbarligen för mycket och på något sätt lyckades jag hångla med bartendern (som var nykter), hitta mannen i mitt liv (som hade flickvän), ha ett djupt samtal om träd på en parkbänk och slutligen missa bussen eftersom jag trodde att klockan var omkring tre när den i verkliga livet var närmare halv fem. Bartendern har hört av sig till Sandra ett par gånger och vill ha mitt nummer....men jag vet inte. Det är tredje gången jag involverar mig i den där bartenderarten och hittills har det inte varit så lyckat.
-Först var det Peter som var det vackraste jag hade sett och som jag tittade på soluppgången med en idyllisk sommarkväll i Strömstad. Han visade sig sedan vara orsaken till en klamydiaepidimi som med överljushastighet spred sig genom staden. (Nej, jag tog inte del i denna spridning).
-Sedan var det australiensaren Matt som förgäves försökte lära mig att kvinnor ska dricka drinkar, inte Guinness. Han var ett trevligt tidsfördriv tills det visade sig att han hade allvarliga psykiska problem på grund av en före detta flickvän som förföljde honom jorden runt och just hade väckt åtal mot honom i Australien.
-Den här Jesus...ska han få mitt nummer? Tror inte det.

Annars uppfylls mina tankar konstant av min förbannat efterlängtade flytt. Jag har varit på Ikea och tittat på möbler, gjort långa listor med vad jag behöver och vad det kostar, möblerat och möblerat om många gånger i mitt huvud. Jag hoppas bara att jag kan få nyckeln någon vecka tidigare än enligt kontraktet så att jag inte behöver flytta och fixa allt på en och samma dag (dessutom mitt under hemtentaskrivandet). Köket och mitt rum befinner sig i fullständigt kaos eftersom jag är totalt omotiverad att göra någonting här när jag mentalt redan har flyttat.

Nu tror jag att jag ska pallra mig iväg och handla för kylen ekar av tomhet. Det blir nog en pizza på vägen hem sen. Bara tanken på att ställa sig och laga mat idag är frånstötande.

Gallup...igen

Imorgon ska jag ringa och säga upp mig. Det sa jag i maj också, men nu ska jag göra det. Jag sätter inte min fot på TNS Gallup igen. Nu har jag jobbat två dagar i streck och på den tiden bara slutfört en enda intervju. Vi snackar om 10 timmar varav ca 14 minuter effektiv intervjutid. Alla den övriga tiden gick åt till att lyssna på telefonsvarare, boka in nya samtal för folk som aldrig är hemma, ta förolämpningar från folk som förutsätter att man vill sälja något till dem....etc etc. Så är det när man försöker få tag på personer som "planerar att köpa bil inom den närmaste framtiden". De växer inte på träd gott folk, tro mig. Och när man väl hittar någon som ska köpa bil så har de oftast inte tid att svara på frågor om det.
Ibland händer det faktiskt att de tar sig tid ...men ack man skola icke jubla; Om de inte just nu kör den bil som de enligt Vägverkets listor ska köra så måste man avsluta efter första frågan. Om de inte har använt sig av minst två olika informationskällor för att bestämma vilken bil de ska köpa så måste man avsluta efter fjärde frågan. Om de inte vet exakt vilket märke och vilken modell de kommer köpa så måste man avsluta efter femte frågan. Om man mot all förmodan tar sig förbi alla de hindren (vilket jag har gjort EN gång på två dagar) så ska man räkna upp ungefär 20 urlöjliga påståenden om Renault som personen i fråga skall ta ställning till. Det är påståenden som: "Renault ger en känsla av vällust", "Det är ett rent nöje att köra en Renault" osv osv. Sedan läser man upp alla 20 påståenden igen, men *fanfar* nu handlar det om Toyota....och sedan handlar det om Volkswagen. Och sedan handlar det om Ford. Slutligen har det gått ca 14 minuter och man har ett antal gånger bett bilköparen i fråga om ursäkt för att det är en fullständigt inkompetent intervju som inte kommer att leda någonstans. Tack och adjö och man får en fin liten 1:a på listan som sätts upp vid entrén vid kvällens slut.

TNS Gallup

Jag: Hur nöjd är du totalt sett med kundsevicen på den här Audiverkstaden?
Är du...
1. Extremt nöjd
2. Mycket nöjd
3. Ganska nöjd
4. Ganska missnöjd
5. Helt missnöjd

IP: Jag är nöjd.

Jag: Är du extremt nöjd, mycket nöjd eller ganska nöjd?

IP: Nöjd.

Jag: Skriver "nöjd" och hoppas att inte coachen avlyssnar mig just nu.

Jag: Då skulle jag bara vilja ställa en fråga om din bil. Hur nöjd är du totalt sett med din Audi Turbo cZg9 Hansson?
Är du...
1. Extremt nöjd
2. Mycket nöjd
3. Ganska nöjd
4. Ganska missnöjd
5. Helt missnöjd

IP: Extremt nöjd låter så brutalt.

Jag: Det beror på att svarsalternativen är översatta från tyska. I Tyskland har ordet extemt en annan innebörd, den är inte lika negativ där.

IP: Jag är bara nöjd.

Jag: Jag: Är du extremt nöjd, mycket nöjd eller ganska nöjd?

IP: Nöjd

Jag: Sedan undrar jag bara hur gammal du är.

IP: Jag är född den 22 december 1943. Räkna själv. Är vi klara nu?

Pip.






(Om det läcker ut att jag skrivit detta i min blogg så får jag sparken; så läck mina vänner, läck!)